E-boksutlåningen på folkbiblioteken ökade med 32 procent under förra året. På sjukhusbiblioteken ökade nedladdningen av artiklar och forskningrapporter med 26 procent. Det är ett par exempel på hur pandemin påverkat användningen av biblioteken, enligt Sveriges officiella biblioteksstatistik 2020.
När coronapandemin bröt ut i början av 2020 behövde biblioteken snabbt anpassa sin verksamhet. Rekommendationer om social distans och distansundervisning innebar förändrade öppettider och tillfälliga nedstängningar, vilket i sin tur påverkade besök, lån och aktiviteter.
På det stora hela har biblioteken, med hjälp av olika kreativa lösningar, ändå nått fram till sina användare. Användningen av biblioteken var fortsatt hög under fjolåret.
Nedgång för fysiska besök och lån
De fysiska besöken till landets folkbibliotek minskade med 33 procent, men samtidigt var den initiala* utlåningen bara 16 procent lägre än året innan. Det tyder på att användarna passade på att låna lite extra när de väl besökte biblioteket.
Forskningsbiblioteken hade 51 procent färre fysiska besökare under 2020 och de initiala fysiska lånen minskade med 22 procent. Förklaringen till den stora minskningen är främst att studenter, forskare och övrig personal arbetade på distans under året.
* Initial utlåning syftar på första gången en bok, eller ett annat medium, lånas. I den statistiken räknas inte eventuella omlån med.
Elektroniskt uppsving på folk- och sjukhusbibliotek
I samband med pandemin höjde många folkbibliotek gränsen för det maximala antalet e-böcker varje användare får låna. Det bidrog till att e-boksutlåningen steg med 32 procent – och att var tionde bokutlån år 2020 var en e-bok.
På sjukhusbiblioteken ökade den totala användningen av alla medier i elektronisk form med 17 procent. Den största andelen var nedladdningar av artiklar och forskningsrapporter, som ökade med 26 procent. Även tillgången till licensierade e-medier (tidskrifter och databaser som biblioteken prenumererar på) för vårdpersonalen har ökat.
Forskningsbiblioteken rapporterar i sin tur en minskad användning av licensierade e-medier. Till viss del beror det på att antalet öppet tillgängliga medier ökar, vilket innebär att användningen inte alltid kan registreras av biblioteken.
Antalet bibliotek minskar
Över tid minskar det totala antalet bibliotek i landet. I statistiken för 2020 är antalet offentligt finansierade bibliotek 2201 stycken. Det är 35 färre än under föregående år.
Folkbiblioteken har blivit 11 färre. Det innebär också att antalet integrerade skolbibliotek – där verksamheten bedrivs via ett lokalt folkbibliotek – har minskat. Totalt har ungefär 45 procent av landets elever i grundskolan och gymnasiet tillgång till ett skolbibliotek med minst halvtidsbemanning. Cirka 534 000 har tillgång till enskilda skolbibliotek, medan 126 000 elever kan använda sig av ett integrerat skolbibliotek.
Individuell hjälp på distans
Under 2020 genomförde många bibliotek kurser, bokläsningar och andra aktiviteter på webben, istället för på plats i lokalerna. Antalet publika aktivitetstillfällen på folkbiblioteken minskade med 51 procent. Av de aktiviteter som genomfördes var 63 procent riktade till barn och unga.
På forskningsbiblioteken ökade antalet aktivitetstillfällen med 15 procent. Det beror framför allt på att fler studenter och forskare bokade individuell hjälp med sina uppsatser och avhandlingar. Även det är en effekt av pandemin. Eftersom användarna inte kunde vara på plats har de istället behövt stöd av bibliotekspersonalen på distans.
